Svenskarna och Internet 2024 – Sociala Medier
Svenskarna och Internet 2024 är nu släppt av Internet Stiftelsen. Personligen tycker jag det är extra intressant att följa utvecklingen i sociala medier. Vilka plattformar har vunnit mark, vilka är fortsatt dominerande och vilka tappar mark?
Här följer kort summering från rapporten kring sociala medier:
- Tillväxttakten för sociala medier rör sig långsamt.
- Facebook används mer sällan.
- Användningen av Tiktok har ökat.
- Svårt för nya sociala medier att etablera sig på marknaden.
- Sociala medier underlättar svenskarnas sociala liv.
- Sociala medier får unga kvinnor att känna sig ensamma och utanför.
- Användandet av sociala medier har legat stabilt år 2021 till 2024.
- Ungdomar i gymnasieåldern använder i princip alla sociala medier.
- Det noteras en sjunkande användning bland de äldsta internetanvändarna.
Tillväxttakten för sociala medier rör sig långsamt.
Sociala medier används mer eller mindre av samtliga internetanvändare och vilka sociala medieplattformar som nyttjas ligger stabilt från år till år. Svenskarna använder också många olika plattformar parallellt med varandra.
Dock noteras det att unga personer anammar nya plattformar och slutar använda tidigare använda plattformar i en större utsträckning.
Facebook används mer sällan
Den dagliga användningen av Facebook har sjunkit successivt över de senaste 4 åren. Även om användarantalet legat stabilt, så har alltså deras aktivitet på plattformen sjunkit genom åren. Facebook är fortsatt en av de mest populära plattformarna som når användare brett över generationerna.
Användningen av Tiktok har ökat
Det får vara osagt om det är TikTok som har lockat över en andel Facebook-användare till ett mer frekvent dagligt användande av deras plattform istället. Men det finns en indikation på det, då det dagliga användandet av Tiktok har ökat på en längre sikt bland befolkningen. Ökningen gäller också både den totala användningen under året, samt veckovis användning.
Svårt för nya sociala medier att etablera sig på marknaden.
Enligt min analys är denna insikt kanske inte så oväntad. Användarbeteenden som befästs är väldigt svåra att bryta för nya aktörer, när användarna fortsätter att vara mer eller mindre lojala och framför allt bekväma med de plattformar som de använder.
När en användare och hens sociala medievanor där de interagerar med sin umgängeskrets – nätverk av vänner och bekanta med mer – är befästa vanor, så blir tröskeln att lämna och byta plattform hög. För det blir inte bara en enskild individ som “måste” ha ett incitament att byta plattform. Hela hens nätverk måste också byta plattform. För vad är poängen med att byta sociala medieplattform om inte de personer du vill interagera med finns där eller följer med på bytet?
För som ovan nämnt från rapporten: de sociala medieplattformar som nyttjas ligger stabilt från år till år.
Denna trögrörlighet är dock en generationsfråga. Där frågan är hur många generationer det tar / krävs för att det ska ske ett skifte i toppen av de populäraste plattformarna.
Sociala medier underlättar svenskarnas sociala liv
Svenskarna anger att de får sociala fördelar i sitt liv genom sociala medier. Kommunikationen med befintliga kontakter underlättas samtidigt som det ger möjligheter till att utöka umgängeskretsen. Ca var fjärde användare nyttjar även sociala medier för att få stöd och råd i olika intressegrupper.
Det är ungefär lika många kvinnor som män som upplever att möjligheten att umgås med vänner på sociala medier gör att de känner större gemenskap. Totalt uppger drygt 2 av 10 svenskar att de har lärt känna människor via sociala medier, som de annars sannolikt aldrig hade träffat.
Social medier får unga kvinnor att känna sig ensamma och utanför
Tyvärr finns det en tråkig baksida med sociala medier, där unga kvinnor drabbas hårdare än män i samma ålder.
Unga kvinnor upplever att de slänger bort för mycket tid på sociala medier och att de känner sig mindre attraktiva, på grund av att de ofta jämför sitt utseende med andra. Det är inte heller ovanligt bland yngre kvinnor att de känner ett utanförskap när de ser andras inlägg och bilder, eller känner sig misslyckade när de jämför sig med andra på sociala medier.
1 av 10 användare (män och kvinnor) känner sig ofta misslyckade när de jämför sitt eget liv med andras på sociala medier.
